22/9-14

I fredags hade jag en toppendag! Efter mycket velande och ont om tid, så kom jag äntligen iväg ut till underbara K i Onsala, där det vankades ridning på riktig dressyrhäst! Jag hade skyhöga förväntningar, har aldrig ridit denna häst innan utan bara tömkört honom, så lite pirrigt var det med. Men vilken känsla!! Så härligt att få rida storhäst igen, riktig häst som är utbildad, har energi och arbesvilja! Jag är ju knappast i toppform men lyckades ändå manövrera oss runt i paddocken i alla gångarter, och fick prova att rida piaff, alldeles på egen hand. Så man kan lugnt säga att mina förväntningar infriades =) En riktig kick för självkänslan, att få uppleva att känslan för ridningen finns kvar även om den är djupt begravd. Hoppas att det blir av lite oftare nu så att jag kan få chansen att stärka min egen ridning.
 
Med denna drömstart på helgen kunde man ju hoppas på bra dagar, men istället kom det en dipp som håller i sig även idag. Det är mycket existentiella tankar och funderingar som rör sig i huvudet. De är knepiga, för det finns sällan några givna svar, inte helt lätt att avfärda dem heller, då det är svårt att låtsas om att tillvaron är en annan än den verkligen är... Invecklat ja, det slår knut på sig själv emellanåt.
  Natten till idag sov jag ingenting, hoppas att det blir några timmar inatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0