Ångest

Har sedan jag vaknade imorse bara önskat att det ska bli kväll igen så att jag kan får gå och lägga mig! Ingen bra dag, funderar och ororar mig för mycket för framtiden. Känner mig helt fastlåst i situationen jag är i nu, det känns som att jag har gjort allt jag kan och nu hänger det på andra människor att det händer något positivt... Får lite smått panik när det känns som att jag inte kommer loss, fasar över att kanske behöva bli kvar här på behandlingshemmet hela vintern eller ännu längre!! Vet inte hur länge energin och framtidstron håller i sig, och är rädd för vad som händer den dagen den tar slut, om jag är kvar på detta ställe.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0