sundayevening frustration

Vill så gärna ta mig ur den här äckliga soppan, instutioner hit, mediciner dit, diagnoser och jag vet inte allt. Är fed up på allt det där! Jag vill vara vanlig, normal, som alla andra... Jag vill ha ett värde, jag vill känna att jag gör en insats, jag vill kunna hjälpa andra! Kom igen nu, jag peppar mig själv till max, så mycket jag bara orkar!! Men det som krävs nu, det kan jag inte påverka själv på ett enda sätt. Jag sätter mitt hopp till att bli en av dom lyckliga utvalda, en av dom som blir erbjuden ett hyreskontrakt i kommunen hemma. Men jag kan inte påverka det och det gör mig så frustrerad!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0