"Jag vill inte vara här, jag vill vara där det vackra är"

Det har varit en stökig helg, med en ny klient som inte riktigt verkar ha koll på hur man beter sig mot andra. Polisen har varit här två gånger på tre dagar. Men jag håller mig undan, drar mig in på rummet och går ingen stans utan att ha hunden med mig! Så det fungerar ändå faktiskt.
   Min underbara terapeut G ser till att jag får komma iväg en gång i veckan i alla fall, idag pratade vi en stund och sen åkte vi och handlade mat. Hon gör vad hon kan för mig och det är så värdefullt!
I övrigt så är måendet påväg ner i en svacka igen. Nu gäller det att se till att det aldrig blir sådär riktigt illa utan att svackan kan passera utan att något händer. Jag har inte så mycket att förlita mig på här på behandlingshemmet, det finns ett par personal som jag vet bryr sig och jag vet att dom kommer in till mig i mån av tid, men det är det stöd jag får av personalen.
   Har den sista tiden haft ökad kontakt med en av mina allra bästa vänner hemifrån, vi ringer och chattar på fb flera gånger i veckan och det känns verkligen härligt att få hennes historier från det riktiga livet, och att kunna bolla saker och ha roligt tillsammans, som förr! Och det är ju en sak att ta fasta på när måendet dalar, att det finns så mycket som väntar där hemma!
 
 
 
Bild från "hemliga torpet" uppe i skogen, tagen i somras
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0